Inget är som väntans tider…

Va längesen jag satte några ord här. Risken är att det bara blir massa gnäll om hur jobbigt det är att vara gravid, och hur synd jag tycker om mig själv för att jag inte kan rida.

Men snart är det över. Jag har 7 dagar kvar till BF och även fått en tid utav K-krona för en eventuell igångsättning om inte bebis kommer när den ska. En fördel med att vara IVF-patient. De låter en inte gå över så värst länge.

Va hos BM igår för sista gången. Allt ser kanon ut. Mina värden är tipptopp och bebisen växer som den ska. Nu är det bara till att vänta….. Men det här med att vänta är ingen hit alls. Jag har dåligt med tålamod, och vill ha min lilla groda hos mig NU!. Jag analyserar minsta lilla känsla, minsta kramp, sammandragning och förvärk. Kändes inte detta lite värre än igår?!? Har jag inte mer ont?!? Frågat mina systrar hur det ska kännas, och där är de ju inte mycket till hjälp, de är ju så olika för alla.
Men det är bara till att vänta, och vänta, och vänta.

Hoppas jag snart är på bättre humör, en piggare och gladare mamma som på sikt kan sätta foten i stigbyglen igen .